Svenska
Gamereactor
recensioner
Sherlock Holmes: The Devil's Daughter

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter

Kim har slängt på sig sin bästa basker och finaste tweedkostym och gett sig ut för att lösa brott och andra märkligheter...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Jag smyger runt på hustak i London. Nedanför på gatan finns mannen jag förföljer, jag måste veta vart han ska, vem han är. Jag måste rapportera till Sherlock Holmes och förhoppningsvis bli belönad med en slant men mannen är så långsam, var femte meter ska han stanna för att titta bakom sig, vi kommer ingenstans, jag kommer ingenstans.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Att följa någon på gator och gömma sig bakom hörn är något har funnits i spel tidigare och det har aldrig varit särskilt kul, inte nu heller.

Sekvensen jag beskriver ovan är från ett av spelets tidigare uppdrag. I rollen som en liten skitigt gatpojke och tillika tidningsbud, ska jag förfölja en man för Sherlock Holmes räkning. Genom att ta skydd bakom bekvämt placerade lådor och annat bråte kan jag smyga efter den inte ont anande mannen genom gränder, hus, skorstenar och hustak. Åtminstone så länge den bråkiga spelkontrollen tillåter..

Det absolut första jag tänker på när jag startar Sherlock Holmes: The Devil's Daughter och har tagit mig ut ur menyerna är inte att det här är det åttonde spelet från Ukrainska Frogwares eller att de tidigare spelen har mottagits väl av fansen. Nej, det första jag tänker är hur opolerat det ser ut och känns. Grafiken laddas in stegvis, skuggor landar inte där de bör och läppsynken är som hämtad från 2008. Jag får snegla bort till hyllan och verkligen försäkra mig om att det är ett Playstation 4 jag spelar på och inte ett Xbox 360.

Detta är en annons:
Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Att putsa skor är faktiskt en mekanik i spelet. Det är inte helt lätt att lista ut i vilken ordning de olika verktygen ska användas.

Nu är inte grafik allt, eller ens den viktigaste beståndsdelen i ett spel och vi lägger den åt sidan för en stund och kollar in spelet, i helhet. Föga förvånande är det detektivarbete som står på menyn och utan särskilt mycket knussel blir jag insyltat i ett ärende. En pojke står snörvlandes vid dörren och berättar på bred brittiska att han far har varit försvunnen i ett par veckor och nu är han redigt orolig. Holmes tar sig an fallet och här startar den första utredningen i Sherlock Holmes: The Devil's Daughter.

Det finns en röd tråd genom äventyret som jag inte tänker röra vid allt för mycket på grund av spoilers. Grundstoryn kretsar runt Holmes dotter och den mystiska kvinnan Alice som precis har flyttat in i lägenheten bredvid Sherlock Holmes på 221 Baker Street. Den historian utspelas parallellt med de olika brottsfallen som måste lösas och allting vävs tids nog ihop till en soppa av sällan skådat slag.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Platta, tråkiga och träiga karaktärer finns att tillgå genom hela äventyret.
Detta är en annons:

Det första fallet, det som jag nämnde tidigare, är en historia om en pappa som försvinner men så snart saker och ting börjar nystas upp är ingenting som det verkar vara. Andra fallet inleds med ett vad som tillsynes är ett helt vanligt mord men slutar med ett dopp i uråldrig maya-historia och så fortsätter det. Varje fall är verkligt unikt men hör ändå ihop i det stora hela.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Att vara Sherlock Holmes betyder givetvis att en del förklädnader måste användas, tyvärr är det inte mer spännande än att välja en skäggfrilla och ett klädesplagg.

För att kunna lösa fallen måste du lägga ner hårt och krävande detektivarbete, vilket betyder att du måste peta på i princip allt du hittar och läsa allt du kan komma över. Dagböcker, anteckningsblock, tidningar och journaler skall alla gås igenom och läsas noga, gör du inte det finns det en risk att du missar någonting viktigt när det är dags att lösa fallet. Alla dessa sparas dock i din egen journal och det är smidigt att kolla igenom allting om du känner att det är något som saknas. Utöver läsningen finns det alltid olika prylar att inspektera efter ledtrådar genom att vrida och vända på dem tills varande millimeter är kontrollerad.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Vissa är miljöerna ser faktiskt helt okej ut och kan vara detaljerade och verklighetstrogna.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter är inte främmande för att trycka in så många olika spelmekaniker som möjligt i ett och samma paket. Det ska lösas pussel i klassisk peka och klicka-anda. Du ska smyga på människor, klättra och svinga i saker, dyrka lås, sätta på dig förklädnader, desarmera bomber, putsa skor (!), och spela brittisk bowls samt en massa annat.

Dessa olika mekaniker varierar tyvärr riktigt kraftigt i kvalitet. Medan exempelvis bombdesarmeringen eller bowlsmatcherna fungerar bra är det otroligt frustrerande att utföra momentet jag beskrev i början där man ska följa efter en man på Londons gator. Det står tydligt "cover" på de lådor där jag ska ta skydd varje gång mannen vänder sig (vilket är ungefär var femte meter) men det fungerar ungefär varannan gång vilket gör att hela den sekvensen snabbt blir tradig och enerverande. Under samma sekvens ska jag klättra upp för en skorsten, problemet är att den är fylld med sot som måste borstas bort på vägen upp. Sot är som vi alla vet inte särskilt bra för lungorna och en mätare fylls sakta på medan jag klättrar för livet, precis när jag tar mig över kanten blir min skärm svart och texten "Suffocated" uppenbarar sig, strax efter står jag på taket, tillsynes fullt frisk och förstår absolut ingenting.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Bowls någon? Den brittiska sporten påminner mycket om boule och spelas förmodligen mest av äldre herrar.

En annan liknande händelse inträffade när jag skulle smyga mig in i ett hus och snoka reda på ett par saker. Jag får veta ett en person är på väg in i rummet jag precis utforskar och förstår för egen maskin att jag måste gömma mig. Jag hittar ett hörn som mycket riktigt har en markering och jag trycker på knappen. "I can hide here" säger Sherlock men gör ingenting, sekunden senare blir jag påkommen i rummet och måste starta om sekvensen. Jag höll på i säkert tio minuter för att lista ut från vilken vinkel jag skulle attackera det lömska hörnet för att ta mig in innan jag till slut startade om spelet och kunde gömma mig på första försöket.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter försöker sällan förklara för mig vad det är jag ska göra. Det är vanligtvis något som jag uppskattar, jag vill inte bli hållen i handen genom hela äventyret. Men när det blir på det sättet som ovan, att mekanikerna är så pass oslipade och luddiga, försvinner balansen mellan vad som är utmaning och vad som är designfel och det blir inte särskilt kul i längden.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
I slutet av varje fall måste alla ledtrådar och bevis kopplas ihop. Detta system är välgjort och det är spännande att se vilka slutsatser som går att få fram.

Det finns faktiskt en hel del kluriga pussel som är välgjorda också. Den där typen då jag sitter och kliar mig i kalufsen, byter position i soffan, tar en dryckespaus för att sen ha ett eureka-moment när jag hittar lösningen. Det är liksom alltid trevligt att känna sig smart. Pusslen är väldigt varierade och kan röra sig från att lösa gåtor i ett gammalt tempel till att lista ut hur en suspekt bandit fuskar i kortspel (och sätta stopp för det).

En annan viktigt punkt i ett detektivarbete är såklart förhörstekniker och att lyckas profilera individer. Varje gång du träffar en ny person som har någonting med historien att göra pausas spelet och en analys måste utföras. Du styr då en markering över personen och tittar på olika saker som om manchesterknapparna är dyra, hur hälsotillståndet ser ut och om det finns andra, markerande drag. Lyckas du pricka alla rätt får det fler svar på dina frågor, vilket är viktigt när utredning ska avslutas.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Dyrka lås är en annan mekanik som är välgjord och blir alltmer komplex längre in i spelet.

I slutet av varje fall så ska alla bevis och ledtrådar pusslas ihop i vad som kallas "deduction". Du får då välja olika scenarion baserat på vad du har fått fram, exempelvis; visste person X om en viss händelse eller inte? Du kan bygga vägen fram till det avgörande slutet på många sätt och hur det hela utspelas beror på hur du hanterar bevisen och vilka kopplingar du gör. När själva utredningen är klar ska den skyldige pekas ut och du kan välja om denne skall skickas in i finkan utan att passera gå eller mentalsjukhuset. Detta system är välgjort och när du väl har lärt dig hur det fungerar är det spännande att se fallet öppna upp sig mer och mer. Tyvärr är förklaringarna dåliga även här så räkna inte med att du riktigt förstår allting under ditt första fall.

Grafiken är, som jag nämnde i början, inte särskilt häpnadsväckande. För det mesta är den undermålig, men varierar kraftigt från plats till plats. Vissa ställen kan se hyfsat bra ut, och det blir en fröjd att promenera omkring och se på tjusigt detaljarbete, för en kort stund. Andra platser saknar vettig ljussättning, skuggor faller konstigt och de känns platt. Karaktärsmodellerna är även det i bästa fall precis godkända, läppsynken är obefintlig och animationerna är stela och omänskliga.

En liten tröst i det är att röstskådespelarna faktiskt gör ett helt okej jobb, visst finns det lågvattenmärken här också men Holmes själv tolkar rollen bra och även andra viktiga karaktärer kan övertyga.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter
Miljövariationen är det inga fel på. Många olika platser får besökas inklusive uråldriga tempel.

Sherlock Holmes: The Devil's Daughter är medelmåttigt, det finns absolut roliga och välgjorda delar men det går inte riktigt att bortse från det som drar ner upplevelsen. Laddningstiderna när du reser mellan platser är ordentligt långa, vissa mekaniker känns stela, andra helt trasiga och med en presentation som lämnar mycket att önska kan jag bara rekommendera detta till någon som verkligen (verkligen) vill ut och vara detektiv eller möjligtvis bara har en fallenhet för brittisk deckarkultur.

05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Vissa smart utförda pussel, trevlig miljövariation, bra utmaning, varierade spelmoment
-
Styltig spelmekanik, platta karaktärer, hemska laddningstider, buggigt och opolerat
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content