WRC 6

För en person som spenderade merparten av sitt barnliv på crossbanan, gränslad över en liten, liten, Husqvarna med lera över hela kroppen och ett stort opassande leende på läpparna - är just motorsport någonting som ligger mig väldigt nära hjärtat. Allting som är vridstarkt, luktar bensin och blir skitigt snabbt har jag en ordentlig förkärlek till och även om jag inte deltar i någon som helst av dessa sporter idag är det just rally som brukar bli mitt val när det vankas Youtube-videos eller livesändningar. Med WRC 6 tänker sig Kylotonn att de ska ge oss den definitiva rallyupplevelsen där riktiga förare och licenser är ett sort och viktigt argument.

Det börjar bra, jag får välja hur jag vill ha min upplevelse genom att trixa med en radda olika parametrar och svårighetsgrader för att hitta den ultimata inställningen för mig. Jag väljer svårighetsgraden Pro och stänger av de flesta av spelets assister och beger mig ut. Notera gärna att jag sällan är särskilt bra på den här typen av simulatorspel och jag vet inte riktigt hur jag lyckas men jag vinner varenda tävling jag ställer upp i med närmsta motståndare hela 17 (!) sekunder efter mig. Sinnessjuka siffror såklart. Jag skruvar upp svårighetsgraden och hoppar in i karriärläget.

I karriärläget börjar jag i juniorligan av World Rally Championship och får sakta jobba mig uppåt. Det gäller att hålla reda på kontrakten, vilket stall jag vill tillhöra och sedan prestera efter uppsatta mål. Det är ett regelrätt standardutförande där jag ska klara av de olika etapperna med så bra tider som möjligt och ständigt komma vidare. Det är sparsmakat och enkelt men fungerar och håller hela tiden ett tydligt driv mot målet, vilket jag uppskattar. Svårighetsgraden är som sagt tämligen inställningsbar och du behöver inte vara simulatortok för att faktiskt göra framsteg.

Utöver kampanjen finns det givetvis snabbrace där du kan ta valfri bil på vilken etapp eller bana som helst och bara känna på olika underlag och bilar. Ett onlineläge finns också inkluderat där allt du kan förvänta dig finns. De få tävlingarna jag lyckas starta fungerar smärtfritt utan märkbara problem. En sällsynt sak som inkluderas och som Kylotonn ska ha cred för är givetvis möjligheterna att spela split-screen. Du kan sätta en vän, sambo eller granne bredvid dig i soffan för att sladda omkring bäst ni vill och det gör garanterat många glada då detta är någonting som saknas i alla bilspel nuförtiden.

Den viktigaste beståndsdelen i den här typen av spel är såklart bilfysiken. WRC 6 känns stundtals jättemärkligt och ibland briljant. Under de första timmarna får jag inget riktigt grepp om det alls. Jag försöker en hel radda olika knep för att testa bilen jag sitter i och ibland känns den för understyrd och ibland för överstyrd, visst kommer underlaget, däck -och fjädringsinställningar spela in också men jag har svårt för att hitta något konsekvent.

Ofta känns det istället som en semi-sim eller mer lättsamt som exempelvis Forza Horizon 3 där riktiga beräkningar ligger i grunden men de blandas med med typiska arkadelement. Det finns dock ett läge som just kallas för "Simulator" där fysiken faktiskt kommer till sin rätta. Slutsatsen är god just för att du kan faktiskt spela WRC 6 lite mer arkadigt om du bara vill sladda omkring Ken Block och vinna oavsett.

En viktigt del för mig i motorspel är ljudet. Det ska rassla, smälla, explodera och däcken ska skrika. Kartläsaren ska vara sådär lagom stressad och låta aningen nervös. På det stora hela lyckas spelet väl med dessa element med undantag för kartläsaren som är verkligt horribel. Noll inlevelse, ingen karaktär och meningar som låter lästa av någon som aldrig har sett ett rally eller ens en bil. Spelet känns aningen hackigt med sina 30 bildrutor per sekund och då och då går det även under och händer det i en viktig kurva är det svårt att bedöma den rätt.

Grafiken i WRC 6 är inte heller särskilt välsmakande, bilmodellerna är godkända men etapperna och banorna är ytterst detaljerade, visst är det välmodellerade efter sina riktiga förebilder men inte på något ställe under min framfart ser jag skymten av någonting som imponerar på mig. Själva presentationen, med menyer och bilreperationer lämnar även den mycket att önska. Den försöker vara tydlig men misslyckas och känns istället plottrig och rent av ful. Bilarna går sönder ju mer saker du kör på men skademodellerna är inte helt klockrena med förutbestämda bucklor och repor, det räcker ibland med att jag snuddar ett räcke men hela bilens sida lämnas intryckt Men, dessa saker spelar egentligen ingen roll, det viktigaste är som jag sa ett par stycken upp - fysiken.

Jag har hållit mig från att jämföra WRC 6 med Dirt Rally, tills nu. WRC 6 ska bedömas utifrån vad det är och inte vad Codemasters briljanta (briljanta) supersim levererade, och det har jag nu gjort. Men jag vill även förklara vad som gör Dirt Rally till en fullpoängare och varför det här spelet hamnar betydligt längre ner på betygskalan. Först och främst: Codemasters byggde hela fysikmotorn först och stoppade liksom sedan in resten av spelet på den, vilket märks hela tiden. Skillnaderna mellan fysiken i de båda spelen är direkt larvig, för även om WRC gör ett godkänt jobb är skillnaderna så stora att det är skrattretande. Grafiken är inte på något sätt fantastisk i Dirt Rally men det flyter i låsta 60 bildrutor per sekund vilket skapar ett flyt som nästan är ett måste i en simulator. Själva produktionen som helhet är ljusår före och det från ett team med en budget mycket mindre än Kylotonn.

WRC 6 är ett godkänt spel och till skillnad från Dirt Rally är det mer lättillgängligt med superba inställningsmöjligheter. Även split-screen får ses som ett plus i kanten och karriärläget är faktiskt njutbart rakt igenom. Jag kan dock inte låta bli att känna att World Rally Championship-licensen kanske bör gå till Codemasters.