Svenska
Gamereactor
recensioner
Bombing Busters

Bombing Busters

Att som robot pulvrisera stubbar, sköldpaddsliknande varelser och andra robotar är förvånansvärt roligt. Och rätt utmanande. Läs vår recension av Bombing Busters...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Jag får både trevliga Pac-Man-flashbacks, läskiga Candy Crush-vibbar och känningar av diabetesen som jag inte trodde jag hade anlag för, när jag ser trailern för Bombing Busters. För det är precis vad Bombing Busters (Bombing Bastards till PS4/PS Vita) är en blandning av, i min mening. Utvecklat och lanserat av Sanuk Games och nu släppt till Xbox One, hoppas utvecklaren ge oss spelare "Wicked Mazes", "sworms of citters to bomb" och "Hellish boss fights", bland annat. Få se om de lever upp till löftena.

Bombing Busters
Olika banor är olika svåra redan från start. Teleporteringen kan både rädda och släcka liv.

Efter den första banan står det också klart att Angry Birds kan ha stått som möjlig inspirationskälla för poängsystemet. Men först, låt mig förklara upplägget. Du kontrollerar en liten robot genom en labyrint, antingen i X- eller Y-led. Dessa labyrinter är fyllda med buskar, olika power-ups samt fiender med varierande utseende och IQ. Och det blir ditt jobb att spränga dessa vandrande stubbar, sniglar och sköldpaddsliknande illbattingar åt fanders. Tillvägagångssättet är enkelt men kan beroende på när man släpper bomben, vara en utmaning att bita i.

För dessa buskar kan bara avlägsnas genom att placera ut en bomb, och då de inte går att kliva igenom gäller det att du inte står i utfallsområdet när bomben briserar. Du kan inte heller hoppa över bomber (om du inte plockat upp en specifik power-up) så släpper du i stressens ögonblick en bomb som råkar låsa in dig mot en buske eller vägg? Då är det kört. Lägg till valet av spelmekanik när det kommer till liv (ett fall från bomben innebär att du får starta om banan) och irritationen kommer snart som ett brev på posten.

Detta är en annons:
Bombing Busters
Att spela ensam mot datorn är nästan roligare än att spela mot skölpaddssniglar - blir lite duell av det hela.

Som tur är kan du minimera risken att blå blåst tack vare dessa power-ups, som kan ge dig allt från möjligheten att gå igenom bomber, ta upp sagda och kasta över buskar, till att springa fortare. Med det sagt gäller det fortfarande att ligga steget före och planera din framfart (även om denna blir lättare med dessa i bagaget). Och det är här Pac-Man kommer in i bilden - då dina fiender här också knallar omkring i labyrinten. Minsta felsväng kan, om du har otur, sabba planen helt, men det är på samma gång däri som utmaningen ligger. Ett mått tur är alltså tillagt.

Som om inte detta vore nog går allt på tid. Varje bana varar i fem minuter och beroende på hur lång tid du tar på dig att rensa ut den belönas du med stjärnor (lite som hur många fåglar du använder i Angry Birds). Gör det hela med mer än tre minuter till godo och du kniper den åtråvärda 'tre stjärnors'-skärmen. För en som envisades med att få maxpoäng på varje bana i just Angry Birds, sätter tävlingsinstinkten och blodtörsten i gång på direkten. Beroende på om du gillar tidspress kan detta vara både ett plus eller ett minus. Här kan man även lägga till att spelkontrollerna är väldigt stabila och reagerar när du trycker. Så att vid misstag skylla på handkontrollens idioti fungerar inte.

Vad jag just beskrivit kort är grundpremissen för spelet, som du kan spela i "Adventure" (kan liknas vid storymode) där roboten du kontrollerar är en skapelse av en säkerligen galen men ack så karismatisk vetenskapsman. Vägen genom är för den som spelat ett plattformsäventyr på vår sida om år noll, väldigt familjär. I det här fallet är det fem banor som måste klaras av innan en boss väntar. Räkna med lite slit innan du är färdig. Utöver "Adventure" finns även "Battle" där du även kan spela tillsammans med upp till tre andra spelare, alltså totalt fyra. I detta läge är det konspirationer mot varandra som gäller, och målet är att spränga dina motspelare av banan medan du själv står ensam kvar.

Detta är en annons:
Bombing Busters
Som beroende på avslut stärker självförtroendet. Stick it to the machine!

Det är klassisk deathmatch som du även kan spela själv, mot datorn. Det trevliga här är att du kan justera både tid, antal vinster för att ta hem en rond, eller hur svårt det datorstyrda motståndet ska vara. Här kan du även spela tillsammans med ytterligare fyra personer online, vilket i en full match ger totalt åtta spelare. Ända minuset här är att det då, då kan vara lite lurigt att hitta andra spelare online. Du måste skriva in ett specifikt namn för att hitta en lobb vilket inte alltid är smärtfritt.

Bombing Busters kan mycket väl vara som roligast tillsammans med tre kompisar, eller tre andra okända typer online. På samma sätt som en solotrip genom Battle-läget kan tillfredsställa och fylla ut de där tio minuterna innan bussen går. Med andra ord är det relativt "plocka-upp-och-spela-vänligt" och kräver inga djupa studier av kontrollerna eller mekaniken.

Bombing Busters
Angry Birds tittade förbi och lånade ut sitt stjärnsystem.

Allt detta späds på av trevlig musik, som här är klassiska musikstycken omgjorda i form av gladlynta retrotoner (eller "electronically butchered" som beskrivningen själv säger). För egen del gav det ännu mer att spränga min motståndare åt skogen samtidigt som tonerna av "Bergakunges Sal" flödade ur högtalarna. Det är, när vi ändå talar om ljud, inget fel på spelets ljud heller.

Jag skulle också säga att spelets grafiska stil passar dess ambition. I min mening är spelet väldigt skojfriskt och skämtsamt - se bara på professorns kommentarer vid vinst/förlust. Det grafiska påminner med sin färgglada palett mycket om Candy Crush, eller Fruit Ninja. Det känns i korta drag som jag hela tiden spelar ett helt okej mobilspel där fokus ligger på spelande snarare än fotogeniska vyer. Det passar som sagt spelets ton och attityd.

Bombing Busters
Inte bara under spel, Dr. Wallow är överallt med klokord. Och humor.

Innan jag rundar av, måste jag ta upp huruvida du kommer uppskatta det här eller ej. För det första kostar det inte mycket (knappt en hundring på Xbox One, runt hundringen på Steam och Playstation Store) och mängden underhållning du får för priset är i överkant. Gillar du att inte överanstränga hjärnan men samtidigt få en utmaning där du även till och från drar på smilbanden? Då är det här för dig. Om du däremot slutade läsa då jag inledde föregående mening, är nog detta inte för dig. Med det sagt och med tanke på hur solid den tekniska sidan är, känner jag att en stark sexa är på sin plats.

För när allt kommer omkring är det ändå det närmaste Bomberman vi kommer till denna generation. Och det är alltid trevligt.

Bombing Busters
06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Roligt, lätt att ta till sig, utmanande, bra musik, roliga referenser, kvick spelkontroll
-
Krånglig matchmaking, stundvis repetitivt, svag story
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

3
Bombing BustersScore

Bombing Busters

RECENSION. Skrivet av Andreas Blom

Att som robot pulvrisera stubbar, sköldpaddsliknande varelser och andra robotar är förvånansvärt roligt. Och rätt utmanande. Läs vår recension av Bombing Busters...



Loading next content