Svenska
Gamereactor
recensioner
1-2-Switch

1-2-Switch

Vi har provat Nintendo första minispelssamling till nya konsolen Switch. Kolla in för att få veta om detta är något du bör se till att ha i din samling...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

Vi stirrar på varandra min kusin och jag varpå en kvinnlig röst säger "ready... milk!". Taktfast sätter vi igång med att mjölka en fiktiv digital spene. Ett grepp upptill som liksom glider ner mot nedre delen mot handen samtidigt som handen rytmiskt går upp och ner. Stirrandet övergår i gapskratt men mjölkandet fortsätter. Efter avklarad gren mäts mängden mjölk och det står klart jag står som segrare. Vi har knappt hunnit sluta skratta innan vi bestämmer oss att köra en gång till. Den femte i raden.

Det är lika bra att slå fast direkt att 1-2-Switch egentligen inte liknar något annat jag sett tidigare i spelväg. Tekniskt sätt är det väl nätt och jämnt att det ens kan kallas för ett TV-spel eftersom TV är helt överflödigt i sammanhanget. På flera sätt liknar produkten det Nintendo velat göra med framför allt Wii U, men även Wii i viss mån, men som av olika anledningar aldrig blev av.

HQ
Detta är en annons:

Det här gör såklart att 1-2-Switch hade varit ett perfekt spel att skicka med varje enhet av konsolen för att visa vad den går för, precis som Wii Sports och Nintendoland var definierande just Wii och Wii U. Det är helt enkelt spelet som på bästa tänkbara sätt visar upp alla möjligheter denna nya teknologi går för genom att demonstrera alla finesser som finns och hur de kan användas.

Vi får uppleva den omtalade HD-skakfunktionen som definierar var det vibrerar och hur mycket istället för bara allmänt skakande, se hur IR-sensorn i den blå handkontrollen kan revolutionera spelande och uppleva rörelsekänslighet på helt nya sätt. Nintendos kreativitet är det som vanligt inte något fel på och i 28 olika minispel får jag och min kusin göra allt från att spela luftgitarr till att dansa, vifta med svärd, spela bordtennis och vagga en baby till sömns.

HQ

Några traditionella menyer finns egentligen inte utan som spelare kastas du rakt i spelet där du trycker höger eller vänster för att välja vad du vill spela för gren härnäst. Hur utmanande de är illustreras med upp till fem chilifrukter, och sedan matas du med en kort instruktionsfilm om hur grenen går till varpå du kan sätta igång med spelandet. Det är väldigt enkla grejer som på sin höjd fodrar ett knapptryck och i de flesta fall även någon form av viftande.

Detta är en annons:

Sistnämnda är inte så illa som det låter eftersom Switch är oändligt mycket mer exakt i rörelserna än Wii någonsin var. När jag ska slå min kusin med ett virtuellt kendosvärd (som han i gengäld ska fånga ovanför huvudet för att inte bli slagen) fungerar det riktigt bra. Tajmingen är ganska generös och även om det knappast är överdrivet mycket skicklighet inkluderat, kan jag absolut se framför mig att det är något folk har roligt med.

HQ

Något som genomgående stör mig är dock presentationen med flåshurtiga videoklipp som påminner om något man skulle kunna tänkas se på konferenspresentationer och liknande. Ibland är det nästan så jag vrider mig i soffan och letar skämskuddar. Många av grenarna, i synnerhet de som kräver att spelarna utövar något som normalt involverar direktkontakt, fungerar heller egentligen inte överhuvudtaget. Att fäktas med varandra när det inte finns några svärd som talar om när hugg skulle har träffat är fullständigt menlöst och urartar snabbt. Samtidigt blir väldigt mycket godtyckligt där felaktiga rörelser registreras som rätta och vice versa.

De grenar som är bra fungerar inte heller sådär våldsamt superexakt, men har presentation och humor på sin sida. Detta vet Nintendo som framför allt använt komjölkandet i marknadsföringen, något man onekligen inte gjort så ofta i spel. Här finns som jag nämnde i ingressen aningen mer speldjup och med ens blir det roligare. Samma sak gäller den direkt befängda grenen mackätande där man framför kameran i den blå handkontrollen ska låtsas ta tuggor så fort som möjligt. Det går inte att låta bli att skratta ihjäl sig åt vansinnet i detta.

HQ

Det stora problemet med 1-2-Switch är att det gör ett utmärkt jobb med att demonstrera Switch, men inget här är egentligen roligt mer än en gång. Den totala saknaden av speldjup eller finess gör att spelet går från att vara ett charmigt komplement till Switch som alla borde ha, till att kännas som ett smågirigt sätt att ta betalt för ett demo. Tack vare mängden minispel kommer det ändå underhålla några timmar och det faktum att det är billigt hamnar såklart på pluskontot, men mer än så är det heller inte.

HQ
HQ
05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Stort urval av spel, demonstrerar alla Switch-funktioner, många unika upplevelser
-
Få minispel är bra, saknar speldjup, dålig hållbarhet, borde varit gratis
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

1-2-SwitchScore

1-2-Switch

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Vi har provat Nintendo första minispelssamling till nya konsolen Switch. Kolla in för att få veta om detta är något du bör se till att ha i din samling...

7
Rykte: 1-2-Switch får en uppföljare

Rykte: 1-2-Switch får en uppföljare

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

En av de titlar som användes för att visa Switch-konsolens mångsidighet vid lanseringen var 1-2-Switch, ett spel fyllt av små, korta minispel. Även om recensionerna var...

Nintendo försvarar släppet av 1-2-Switch

Nintendo försvarar släppet av 1-2-Switch

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Wii släpptes med Wii Sports och till Wii U ingick Nintendo Land. Till Nintendo Switch ingår däremot inte något spel, men många tycker att kommande minispelssamlingen...



Loading next content