Halo - Ett fenomen

Halo tar sin början år 1999 eller 2552, beroende på om vi talar om spelets historia eller om historien i spelet. Låt oss börja med förstnämnda. Ett fåtal utvalda branschmänniskor fick bakom stängda dörrar på E3-mässan chansen att se Bungies nya lovande realtidsstrategispel Halo som skulle släppas till Mac och Windows. På Macworld-mässan månaden efter utannonserade sedan självaste Steve Jobs Halo officiellt för hela världen. Spelet sades påminna mycket om Bungies tidigare spel Myth, men förlagt till science fiction-miljöer.

Därefter blev det tyst och när första trailern på Halo visades på efterföljande E3 hade konceptet ändrats radikalt. Istället för att vara ett strategispel var det nu tredjepersonsaction som gällde, och faktum är att Halo såg riktigt lovande ut redan i detta tidiga stadium. Spelet handlade om ett rymdskepp som kraschat på en jättering i omlopps-bana runt en stjärna. Små rymdvarelser som vagt påminde om dagens covenanter sprang omkring och samlade på sig skrot från skeppet, varpå kriget mellan dem och människorna drog igång.

Inte särskilt raffinerat, även om en hel del senare skulle komma att användas i det färdiga och kraftigt modifierade spelet till Xbox drygt ett år därefter. För blott en månad efter E3 2000 offentliggjorde Microsoft att de hade köpt hela Bungie och att Halo skulle komma till deras nya konsol Xbox som hade presenterats tidigare samma år.

Återigen fick spelet alltså göras om och fick sin slutliga form som den förstapersonsskjutare det är idag och försågs med en mer helgjuten historia. Det onlinestöd som ursprungligen var ett av de huvudsakliga försäljningsargumenten för spelet togs helt bort. När spelet gjorde sin tredje visning på E3 år 2001 hade den tidigare optimismen kring spelet från världens spelskribenter dock tystnat och Halo fick ett kyligt mottagande under mässan.

Resten är, som man brukar säga, historia. Bungie lyckades åtgärda alla problem som Halo fått kritik för bara ett halvår tidigare och när Halo: Combat Evolved till slut gjorde sin världspremiär i USA den 15:e november samma år blev det ett enda långt segertåg. På bara fem månader såldes en miljon exemplar av spelet och blev därmed förra generationens snabbaste säljande titel. Ja, tills Halo 2 lanserades och spräckte alla tänkbara rekord. Runt tre miljoner exemplar såldes redan första dagen och i USA utsågs Halo 2 till den snabbast säljande mediaprodukten någonsin. Ett rekord som för övrigt lär slås igen med premiären av Halo 3 som redan förra månaden nådde över en miljoner förhandsbokningar enbart i USA.

Med facit i hand får man väl konstatera att utan Halo hade Microsoft förmodligen aldrig hade släppt Xbox 360 eftersom Xboxen sannolikt aldrig hade blivit så populär utan Master Chief. Därmed hade Microsofts redan osannolika förluster för Xbox-projektet blivit så stora att det antagligen lagts ned.

Varför blev då Halo så stort? För att förstå det måste vi bege oss till det andra årtalet jag nämnde i ingressen, nämligen år 2552. Då har vår kära moder Jord blivit ordentligt överbefolkad men tekniken har gjort rymdresor i överljusfart till en baggis vilket i sin tur lett till koloniseringar av andra beboeliga planeter.

Själva nyckeln till rymdresorna och att allt fungerar är Reach, en enorm rymdhamn där skepp tillverkas liksom allt materiel till United Nations Space Command arméer. Världen är en förhållandevis bra plats och det enda som egentligen oroar är att mänsklighetens yttersta koloni, Harvest, inte hörts av på 32 år. En patrull skickas därför iväg för att undersöka saken.

Det blev mänsklighetens första kontakt med en religiös sekt bestående av mängder av utomjordiska raser som kallar sig själva covenanter. Med överlägsen kraft fullständigt utplånade covenanterna patrullen sånär som på ett skepp som lyckades återvända till Reach. Covenanternas profeter betraktar människorna som ohyra, något som förargar gudarna genom sin blotta existens och ett sanslöst krig tar sin början vars enda mål är total utrotning av mänskligheten. Planet efter planet förintas med en kraft som får dödsstjärnan att framstå som ett harmlöst ärtrör. Jorden står på tur.

Mänsklighetens yttersta hopp anses vara Spartan II-projektets soldater som ursprungligen togs fram för att slåss mot rebeller och liknande. Spartan II-soldaterna, begåvade barn som kidnappats och modifierats in absurdum (de riktiga barnen ersattes av sjuka kloner som kort efter kidnappningen dog), är tungt beväpnade och bepansrade med Mjolnir Mark IV-rustningar som ledigt står emot även de starkaste attacker.

Dessa Spartan II-soldater blir en enorm framgång och ger covenanterna rejält med stryk vid varje konfrontation. Tyvärr är de alldeles för få och när de alla kallas tillbaka till Reach för en slutgiltig samlad attack som ska försvaga fienden, hittar covenanterna Reach och pulveriserar allt på planeten. Därmed står mänskligheten helt handfallna med fienden nästan framme vid Jorden. Ett skepp, Pillar of Autumn, undkommer dock massakern och har fått med sig en 41-årig Spartan II-soldat, nummer 117, vars riktiga namn är John. Men för spelare världen över är han mest känd som Master Chief, vilket kommer från hans rank Master Chief Petty Officer.

Pillar of Autumn lurar med sig covenanterna i en självmordsresa från Jorden och bort mot ingenting. Så snart de tvingas lämna överljusfarten anfaller covenanterna i närheten av en märklig jättering. Pillar of Autumn tar rejält med stryk och alla ombord-varande flyr mot ringen i små flyktskepp innan de kraschar mot dess yta. Ett av dessa små skepp är betydligt intressantare än de andra, ombord på det finns Master Chief och han låter sig inte nämnvärt påverkas av petitesser som våldsamma kraschlandningar. Visserligen får man som spelare sitt första möte med covenanterna redan ombord på Pillar of Autumn, men det är när man tar sina första staplande steg på den enorma ringvärlden som man inser att Halo: Combat Evolved är en spelupplevelse olik någon annan.

Halo lyckas kombinera en enorm känsla av frihet och av utforskande med fullständigt suverän action. Tempot är egentligen ganska makligt med långa sträckor till fots medan man lär sig mer om forerunners, den ras som försvann för tiotusentals år sedan och som byggt dessa märkvärdiga ringvärldar. Känslan av att man befinner sig i något som är en del av ett mycket större sammanhang gör sig ständigt påmind.

Halo skulle dock aldrig blivit populärt om det inte vore för spelkontrollen. Liksom andra odödliga klassiker som Super Mario Bros är Halo oerhört intuitivt och det är hela tiden glasklart hur man ska spela. Det är något som blir extra tydligt av det faktum att man hela spelet igenom får hjälptexter som talar om hur man ska trycka när man exempelvis vill byta till ett vapen man just hittat. Spel-kontrollen går för övrigt att skräddarsy precis som man vill ha den och Bungie lyckades bättre än någon annan före dem att ge känslan av att perfekt kunna kontrollera en förstapersonsskjutare med handkontroll, något som annars varit förbehållet PC med kombinationen mus och tangentbord.

Därmed lyckades Halo bli ett spel för den breda massan, trots ett typiskt nördigt tema i en ganska hårdkokt genre. I svallvågorna av spel som Goldeneye och Timesplitters var Halo dessutom utrustat med funktionen att spela upp till fyra personer på delad skärm. Hade man möjligheten att skaka fram fler Xboxar, Halo-spel och TV-apparater kunde man även sammankoppla dem och spela upp till 16 personer i dödsmatcherna.

Vikten av flerspelarläget i Halo var något som förstärktes ytterligare då Halo 2 släpptes. Spelet hade visserligen en rad helt oförglömliga ögonblick som när man sänkte den fyrbenta skarabén, när man sprängde sig fram med en Scorpion-tank över bron på väg mot New Mombasa eller rymdstriden mot elite-kättaren sittandes i en Banshee högt ovanför marken. Men allt detta till trots var Halo det bättre spelet för en spelare, inte minst eftersom mycket av det som Bungie utlovat till del två inte fanns med.

Dock inte sagt att Halo 2 var ett dåligt spel, men istället för storyn var det spelets enastående Xbox Live-stöd som imponerade. Bungie gick fram som en ångvält över konkurrensen med sin synnerligen välfungerande matchmaking-funktion som med osviklig säkerhet plockade fram jämna bra matcher med bästa tänkbara uppkoppling. Halo 2 var därmed ett spel av absolut världsklass, precis som sin föregångare, men den här gången var det onlinestödet som glänste mest.

Sett i backspegeln går det inte att förneka att Halo haft en enorm inverkan på både spelbranschen men framför allt på actiongenren. Exempelvis skulle ingen utvecklare idag våga släppa en första-personsskjutare utan fordon. Efter att man fått spätta omkring med warthogs och ghostar i Halo skulle allt annat kännas som ett steg tillbaka. Här kan man möjligen inflika att det naturligtvis fanns fordon i andra spel tidigare, men genom ett fläckfritt utförande gjorde Halo det till ett måste i varje stort actionspel.

Fordonen känns som en helt naturlig förlängning av spelet och något man har för att snabbare ta sig fram med, precis som i verkligheten. Inte för att utvecklarna bestämt att det ska vara en fordonsbana och gjort så att man måste köra från punkt A till B där det sedan ska hända något annat. Halo-fans kunde roa sig i timmar med att bara köra omkring på ringvärlden, göra helt vansinniga stunts, köra över fiender och ha olika typer av race bara för att det gick.

Något annat som Halo både var först med och gjorde till något av en standard är den uppgradering från Mjolnir-rustning Mark V till Mark VI Master Chief fick i Halo 2. Den innebar nämligen att man efter att ha blivit beskjuten, kunde hela sig själv bara genom att ta skydd medan rustningen laddades upp automatiskt. Halo 2 sålde som bekant oerhört bra och spelare världen över vande sig vid denna smidiga lösning som innebar slutet för att irra omkring på banorna och leta efter små hälsopaket.

Efter två så sanslöst framgångsrika spel som Halo och Halo 2 är det den 26:e september dags att stifta bekantskap med Master Chief i den avslutande delen av Halo-sagan i Halo 3. Halo 3 har marknadsförts med sloganen "avsluta striden 2007" och Bungie har flera gånger i olika intervjuer talat om att Halo är en tänkt trilogi. Något som känns ungefär lika sannolikt som när Hideo Kojima sade att Metal Gear Solid 3 skulle bli det sista spelet i serien.

Hur som helst kan vi nog räkna med något slags avgörande i Halo 3 vilket lett till en uppsjö av spekulationer om storyn. Allt från att Master Chief ska dö till att människorna själva skulle visa sig vara den märkliga ras som skapat ringarna för länge sedan har framförts på Bungies egna forum. Bungie själva är givetvis knäpptysta och menar på fullaste allvar att de inte tänker visa något ur storyn innan spelet kommer eftersom det skulle riskera att förstöra spelupplevelsen.

Däremot vet vi betydligt mycket mer om multiplayer-delen av spelet tack vare den Halo 3-beta som nyligen avslutats. Nytt är att man denna gång kan bära med sig saker som en portabel katapult med vilken man kan hoppa extra högt eller en kraftsköld som lär bli varje prickskytts våta dröm. Allra häftigast av de saker som hittills visats är en energidränerare som får allas energi att krypa ner till noll. Perfekt att kasta in i välbevakade baser, vilket gör att alla de fegisar som gömmer sig plötsligt blir bräckliga som porslinsdockor.

Man kan numera också slita loss stativmonterade kanoner och i bästa Terminator-stil springa omkring med dem. Andra förändringar är att man denna gång kan konfigurera sin egen rustning och ha olika typer av skydd, däribland Spartan III-hjälmar. I multiplayer påverkar det inte annat än utseendet, men det skulle kunna indikera att Spartan III-soldater är med i själva äventyret.

Dessutom är ditt startvapen en nygammal klassiker i och med återkomsten av Halo-bössan Assault Rifle. Det känns som ett klockrent val och gör att man är redo att sprida död omkring sig utan att någonsin behöva byta vapen om man inte vill. Det är ett fullgott vapen på medeldistans, och kombinerat med ett plasmasvärd eller hagelbrakare för närstrid alternativt ett prickskyttegevär för långdistans är man redo att ta sig an världen. Dina alternativa vapen syns för övrigt på din figur i Halo 3, vilket gör att du inte kan lura folk att ta närstrid med dig om de ser att du är beväpnad med ett plasmasvärd.

Det finns även nya fordon, exempelvis fyrhjulingen Mongoose som fanns med i betan. En vindsnabb liten leksak utan några skjutdon. Du kan dock ha en passagerare bakom dig som kan skjuta med sitt eget vapen, något som dock är lättare sagt än gjort eftersom Mongoose är riktigt, riktigt snabb. När Gamereactor nyligen hälsade på Bungie fick vi även se Brute Chopper som är ett snabbt och tyngt bestyckat monsterfordon som tycks vara inspirerat av podracingen från Star Wars.

Det har ju annars snackats mycket om det grafiska i Halo 3, tidigare ofta i negativa ordalag eftersom spelet på de första bilderna visserligen var snyggt men ändå inte i närheten av exempelvis Gears of War. Multiplayer-bilder svarade Bungie som menade att dessa aldrig kan bli lika snygga som i spelets storyläge och omgivningarna i Halo 3 är oerhört mycket större än i exempelvis Gears of War. Något som understryks inte minst av ökenbanan Shrine som är den överlägset största hittills i ett Halo-spel. När de första bilderna från spelets storyläge kom under årets E3-mässa tystnade dock kritiken och Halo 3 ser ut att bli precis så läckert som alla hoppats på. Fysikmotorn har dessutom förbättrats ordentligt, det finns mängder av fordon att använda samt att banorna är så mycket mer interaktiva.

Exempel på sistnämnda är den öppna och lätt skogsbeklädda banan Valhalla som har en flod. Dör du i vattnet kommer din kropp att flyta med och ditt vapen tumlar med, studsandes mot stenar och liknande. Det går alltså inte att springa fram till den plats där någon just dött och hoppas på att hitta hans vapen, utan man får vada fram i vattnet vilket är förknippat med livsfara med de branta kanterna där fienden gärna arrangerar bakhåll.

Bungie är oerhört hemlighetsfulla och visar bara det de absolut måste. Därför finns det skäl att tro att det finns gott om hemligheter kvar. Bland annat har det bara helt nyligen avslöjats att det kommer att finnas möjlighet att slå ut fiendens radar samt stativmonterade eldkastare (som man kan slita loss och ta med sig) i Halo 3 samt att man ska kunna spela fyra spelare tillsammans genom äventyret, via Xbox Live. Om ingenting dramatiskt händer talar det mesta för att Halo 3 fullt ut kommer att leva upp till sina högt aktade föregångare och därigenom vara en given kandidat till årets spel och ett fantastiskt avslut på trilogin.