Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
artiklar

Dags för Game Boy att göra comeback?

Bärbara spel har tagit rejält med stryk senaste åren och varken PS Vita eller Nintendo 3DS säljer som beräknat. Jonas Mäki spekulerar om framtiden för portabelt spelande...


En rimlig gissning är att vi inom två-tre år fått se ersättare till både Nintendo 3DS och Wii U. Förstnämnda släpptes redan 2011 och är inne på sitt fjärde år, medan Wii U lanserades 2012. Traditionellt har Nintendos bärbara enheter längre livstid än de stationära, men 3DS har inte lyckats nå upp till de högt ställda förväntningarna Nintendo hade.

Idag har lite drygt 50 miljoner enheter sålts, medan Nintendo DS kom upp i över 155 miljoner. Då ska man veta att sistnämnda dessutom hade direkt brutal konkurrens från PSP som nådde svindlande 80 miljoner. Det gör förra generationen till den ojämförligt största för portabla format någonsin. Och kanske kommer det förbli så, för även om Nintendo 3DS inte presterar som Nintendo räknat med, så går det flera resor sämre för PS Vita som sedan 2011 fortfarande inte ens nått tio miljoner sålda enheter.

Nintendo DS har sålt runt 155 miljoner exemplar och räknas ofta som tidernas bäst sålda spelenhet i stenhård konkurrens med Playstation 2 som också anses ha sålt lika mycket.

Nintendo 3DS och PS Vita tillsammans har alltså sålt klart mindre än PSP gjorde - och då betraktas PSP ändå som flopp på sina håll. Med detta i åtanke borde det stå väldigt klart att det är en kris för portabla spelenheter, och även om det är en trött klyscha idag så är det ett faktum att det är smartphones och tablets som ligger bakom det förändrade läget.

För den som vill spela långa rollspel som Bravely Default, snabba actionspel som Super Stardust Portable, påkostade actionäventyr som Killzone: Mercenary, millimeterexakta plattformspel som Super Mario 3D Land eller bara avnjuta mästerlig fighting i ett spel som Super Smash Bros for Nintendo 3DS - finns det såklart inga alternativ. Att spela med virtuella styrdon är helt menlöst och det dräller inte direkt av påkostade mobilspel som inte är nedlusade med giriga mikrotransaktioner.

Men vi ska inte lura oss själva. Det finns fler speltyper än dessa. För den som vill spela frågesport i Quizkampen eller lägga några smarta ord i Wordfeud behövs ingen bärbar spelenhet. Det är betydligt enklare att bara hala upp mobilen. Och spel som Clash of Clans, Monument Valley eller Guns'n' Glory WW2 fungerar rent av bättre att spela på en smartphone än på Nintendo 3DS och PS Vita. Alla är inte ute efter den typ av spel som ibland fördomsfullt refereras till som "riktiga spel".

Clash of Clans drar in så mycket som upp till 15 miljoner kronor om dagen (!) i ren vinst. Ett tydligt bevis på smartphone-spelens enorma popularitet.

För den som skaffade Nintendo DS för att spela exempelvis Brain Training är det minst lika bra med en smartphone. Samma med Professor Layton, och så kallade "endless runners" (exempelvis Canabalt eller Rayman Fiesta Run) är ofta ett perfekt substitut för den som bara vill spela plattformsspel i fem minuter utan några krusiduller. Väldigt många spel fungerar alltså bättre på de idag brutalt kraftfulla smartphones/tablets. Dessa kan ledigt kosta 5000-8000 kronor och erbjuder därför funktioner de bärbara spelenheterna inte ens kan drömma om. Även om just du hade köpt en Nintendo 3DS för 5000 kronor eller en PS Vita för 8000 kronor - så blir det nog snabbt uppenbart att väldigt många inte hade gjort det.

En annan utmaning både Nintendo 3DS och Wii U haft är otydligheten, många helt missat att det är nya spelenheter. Bland Wiis 100 miljoner spelare och Nintendo DS 155 miljoner spelare fanns såklart många casual-användare. Att begära att de ska kunna skilja på Nintendo DS, Lite, XL, DSi, 3DS, 3DS XL, 2DS och New 3DS är såklart fullständigt orimligt. Här gjorde Nintendo det svårt för sig, även om det såklart är lätt att begripa att de ville rida vidare på framgångarna för Nintendo DS.

När Nintendo utannonserade Wii U visade de inte ens upp konsolen, vilket fick även spelpress att tro att det var ett tillbehör till Wii. Då är det lätt att förstå hur förvirrande det måste vara för de som inte är insatta.

Det gäller som sagt även Wii U som även ser ut som sin föregångare och använder samma handkontroller (Wii-fjärrarna). Det är inte alls svårt att förstår hur många tror att Wii U Gamepad är ett tillbehör till Wii precis som Wii Fit-brädan. Och för de som inser att det är något nytt, hålls förväntningarna psykologiskt tillbaka av det faktum att Wii inte fick något vidare stöd mot slutet och många nog var rätt leds på viftande och suktade efter något nytt. Att köpa en konsol vars namn antyder en lätt uppdatering med mer av samma kändes inte rätt för många människor.

Kort sagt har förutsättningarna inte varit de bästa, däremot tycker jag man kan slå fast att Nintendo gjort det bästa de kan av dem. Nintendo 3DS och Wii U är mina mest spelade enheter under de senaste två åren tillsammans med PC. Och med ett bättre utgångsläge tror jag det hade kunnat gå betydligt bättre, trots Playstation 4 och Xbox One samt smartphones.

Exakt hur Nintendos nästa konsol bör se ut och fungera tänkte jag lämna därhän i denna krönika, annat än att önska det jag snart tänker komma till angående uppföljaren till Nintendo 3DS, nämligen ett retronamnbyte. Det ryktades redan inför Wii U att Nintendo skulle damma av namnet NES igen, och det är precis vad jag tycker de ska göra. Inför Wii berättade Nintendo att de ville ha ett namn på samma premisser om Apples Imac. Ett starkt, koncist och slagkraftigt varumärke. Det lyckades de med, Wii blev som bekant ett fenomen.

Nintendo har flera gånger släppt jubileumsenheter baserade på Famicom (japanska NES) eller NES som sålt slut på nolltid, vilket visar att efterfrågan finns och att folk minns den gamla klassikern.

Men jag tycker NES uppfyller detta krav med. Att väldigt många människor dessutom minns konsolen som på flera sätt startade den moderna spelvärlden är inte heller någon nackdel, och det är en design som stått sig i alla tider. Att göra en modernare NES med färg och form inspirerad av den gamla klassikern tror jag vore en väg till framgång. Det är något många vill ha mer av. Vilken prestanda och liknande den bör ha hoppar jag dock över, det är en annan krönika. Däremot skulle Nintendo behöva bli kompis med tredjepartsutvecklarna igen, att inte alls få tredjepartsspel är helt enkelt ett för saftigt avbrott.

På samma premisser tycker jag Nintendo ska tänka när det blir dags att följa upp Nintendo 3DS. Det är viktigt att de lämnar namnet och konceptet. Här tycker jag det är hög tid att de återuppväcker Game Boy igen och verkligen omfamnar nuet. Nintendo skulle behöva en riktig onlinetjänst som gjorde det möjligt att snacka och umgås med folk även till det bärbara formatet. Nintendo 3DS har ju redan både mikrofon och kamera så allt finns där för något som skulle kunna bli riktigt bra.

PS Vita är ett utmärkt format för fans av indie-spel, även om Sony själva tycks ha gett upp den,

Microsoft har sedan länge lett vägen och visat hur kommunikation online ska fungera och det måste Nintendo omfamna. Det går inte med anonymt och tyst spelande, det förtar det roliga. Något Nintendo lyckats hyggligt med är att få fler indiespel till formatet, här finns fortfarande mer att göra dock och priserna är fortfarande aningens för höga (inte på storspelen, utan på just indies). Spel som är gratis eller kostar några kronor kan kosta 500% mer till Nintendos format. Det funkar inte riktigt.

Här borde de istället snegla mer på Sony som haft ett väldigt bra flöde av indies till PS Vita, där det istället snarast är storspelen som saknas. När jag startar min framtida Game Boy och känner för tower defence av något slag, vill jag hitta tio alternativ från några futtiga kronor till fullpris. Nintendos modell har alltid fungerat, men Apple har förändrat den bärbara marknaden helt genom att återuppfinna smartphones och tablets till vad de är idag. Det är bara att förhålla sig till.

Sedan tycker jag Nintendo ska satsa hårdare på Virtual Console. Detta är ju något som faktiskt skiljer dem från Android och Ios. Att kunna spela Secret of Mana, Super Mario World eller Metroid med perfekt spelkontroll är något de andra inte har. Med bättre priser skulle det kunna vara en riktig dundersäljare. Idag är det svårt att få överblick över vilka spel som finns och kommer, och det är alldeles för stora hål i utbudet. Sedan behöver det utvecklas.

Folk betalar dyra pengar för spelenheter som fungerar med utdöda format och stora butikskedjor säljer och byter in 25 år gamla klassiker.

Min smartphone Nexus 6 kan jag när som visa på TV:n och funktionen har funnits i åratal. Självklart borde man kunna koppla in sin Game Boy i TV:n, helst trådlöst men mikro-HDMI fungerar också. Sedan har man plötsligt en enhet som kan spela retrospel utan föråldrat och krångligt kablage. Folk betalar svindyra pengar för retroenheter med denna funktion utan att Nintendo tjänar en krona på det (eftersom de ofta använder emulatorer med piratade spel eller sådana som köpts begagnat från idag utdöda format), på det här sättet skulle de kunna sälja sina spel för femtielfte gången och ändå göra folk glada. För nog vore det roligare att återigen kunna spela co-op i Chip'n Dale på TV:n istället för att behöva göra det trådlöst på varsin skärm?

Sedan är det apparna. Mitt förslag är att Nintendo släpper in Android i Game Boy. Det borde helt enkelt vara möjligt att växla över till en skräddarsydd Nintendo-Android vilket skulle ge kopiöst med relevanta appar utan att behöva skräddarsy och optimera dem. Det vill säga ungefär samma tänk som Microsoft har med Xbox One och Windows 10 där apparna ska kunna fungera över alla deras format.

Att kunna spela Virtual Console-spel på TV:n borde vara en självklarhet för nästa bärbara Nintendo-enhet.

Att som idag erbjuda en märklig Eurosport-variant, en illa fungerande Youtube och en oanvändbar webbläsare duger verkligen inte. Om det är ambitionsnivån så kan man ärligt talat lika gärna låta bli, och det är för mig det andra alternativet i fråga om appar. Står valet mellan att avsätta resurser som slutar med det vi har idag så borde detta kunna investeras i något annat.

Det Nintendo gör bra är att de använder sig av SD-kort för lagring, det är något jag hoppas de fortsätter med. Det är helt standardiserat, billigt och växer hela tiden i storlek. På samma sätt vill jag kunna ladda min enhet med en vanlig mobilladdare och inte behöva något separat. Under en USA-resa måste jag idag ta med en svensk Nintendo 3DS-laddare (om jag före eller efter utresa ska vara i Sverige någon dag) och en amerikansk. Jag vill inte ha något av dem med mig, min mobilladdare borde räcka.

Till sist tycker jag att de redan från start ska släppa enheten i två versioner. En dyrare med uttag för kassetter som idag, och en mer strömlinjeformad och mer effektiv som inte har något sådant. Jag köper alla mina spel till Nintendo 3DS (och PS Vita) nedladdningsbart, vill absolut inte ha med en massa kassetter för flera hundra kronor styck när jag ska åka någonstans. Mycket smidigare och det blir alltmer självklart för en redan idag väldigt stor grupp människor som dessutom bara växer. Genom att plocka borta denna onödighet kan de få ner priset och göra enheten mer slimmad.

Sony släppte redan 2009 en enhet utan uttag för kassetter, nämligen PSP Go. Då var format dock redan halvt utdött i väst, men idén i sig var det inget fel på.

Avslutningsvis tänkte jag prata lite om prestandan. Den är väldigt svår när det kommer till bärbara spelkonsoler. Sony har två gånger försökt släppa relativt kraftfulla enheter med grafiktunga spel, vilket inte alls gått hem. Likaså är de spel som säljer bäst till mobiler inte de grafiktunga. Jag tror helt enkelt inte det är så viktigt i slutändan, men det Nintendo skulle kunna göra bättre är dock att fila på upplösningen.

De Nintendo 3DS-spel som spelas på XL-enheter idag (och samma med Nintendo DS innan det) är helt enkelt lite för grovt tillyxade. Istället för att hålla på med de riktigt lågupplösta varianterna vore det verkligen på sin plats att ta i lite. Nintendo har visat med främst Mario Kart 8 hur relativt låg prestanda och relativt låg upplösning ändå kan resultera i häpnadsväckande vackra spel. Att slippa de synliga pixlarna vore verkligen trevligt, och sedan spelar det faktiskt inte så mycket roll med resten.

Kanske är det återigen dags att damma av varumärket Game Boy? Jonas Mäki tycker iallafall det.

PS Vita är marginellt svagare än Wii U, och släpptes 2011. När Nintendo runt 2017 kommer med sin nästa enhet vore det verkligen på sin plats att åtminstone matcha Wii U fullt ut. Det skulle räcka för att ha en skärm som fungerar utmärkt att läsa på, besöka ett virtuellt Nintendo-museum (något jag länge drömt om), kolla Netflix, surfa på nätet och liknande.

Drömma går ju, men, såhär tror åtminstone jag att Nintendo skulle kunna få fart på försäljningen. För deras spel är det sannerligen inget fel på (och det tycker inte ni heller eftersom ni utnämnde Nintendo till 2014 års bästa utvecklare), men de måste anpassa sig efter en förändrad spelvärld och borde försöka damma av både NES och Game Boy igen. Som i dans och ta ett steg bakåt för att ta två steg framåt.