Det är med skräckblandad förtjusning jag minns Trasdockorna. Å ena sidan är intro härligt flummigt, men å andra sidan är det skitläskigt! Låten går liiite för sakta vilket gör att man känner sig smått berusad när man lyssnar på den - som att man börjar bli lite trög i huvudet och inte uppfattar verkligheten i normal hastighet.
Så vitt jag vet så finns det minst två svenska versioner av introt till Duck Tales. Det som jag minns och föredrar är dock detta, med Anders Öjebo: https://www.youtube.com/watch?v=DGdAyMeCL1U Det där de sjunger "Ankliv" har jag inget till övers för.
Att snacka om grymma intron och inte nämna pärlan som är MacGyver kan vara värt att bestraffa med döden, eller i alla fall att titta igenom hela Twilight-serien.
Precis som användaren Hiwii kommenterade i det senaste inlägget så är introt till Airwolf även det riktigt grymt. Detta är dock en serie som jag aldrig såg på som liten parvel. Jag tog alltid tillfället i akt att kolla på introt, men ändrade sedan prompt kanal till något vettigare.
Självklart inte den nya skräpserien, utan den klassiska med Hasselhunk. Sjukt grym synth-dänga som är lagom mystisk och ostig. Förstod väl inte överdrivet mycket av serien när jag var liten, men med en snackande Trans Am så spelade det inte så stor roll.
Jag har inget minne av att faktiskt ha sett Denver på TV som liten knådd, men däremot så hade jag ett mycket välanvänt VHS-band med några avsnitt på. Serien kanske inte var den bästa, men introt är riktigt trallvänligt och bra - i alla fall refrängen.
Det är viktigt att spel har ett intressant intro, helst av allt så ska det vara helt episkt. Man vill kliva in i ett spel, stå där helt mållös och bara känna alla känslor som omsluter en. Det spelet som fått mig att känna såhär är bland annat Gears of war, Elder scrolls: Oblivion, Mass Effekt, Heavy Rain, Uncharted och så finns det självklart massa fler som har ett riktigt bra intro. Helheten behöver inte vara perfekt, det är inget spel, det som är intressant är introduktionen.