Leon S Kennedy smyger långsamt genom de blodtäckta korridorerna med sin pickadoll i tvåhandsgrepp och det enda som hörs är ljudet av hans egna andetag och rosslande och väsande ljud som kommer från de mörka skuggorna längst bort i korridoren dit hans ficklampas ljuskägla inte når. Det knarrar olycksbådande när han öppnar dörren som leder till ett trångt mörkt utrymme som endast lyses upp av en blinkande lampa och när hans sökande ögon glider över rummet möts hans blick av ett avsågat hagelgevär som hänger bredvid ett uppstoppat björnhuvud på väggen. Han tittar gillande på den och vet att den kommer vara skillnaden mellan liv och död i hans strävan att ta sig ut ur denna zombieinfekterade polisstation.
Ord som blåst på konfekten beskriver just nu en bitterfittig Majsan som blänger argt på sin Resident Evil-samling varje gång jag passerar den. Jag trodde det var PMS igår när jag insåg att jag gick runt och kände mig som en uppretad kossa men nej, jag hade bara läst en av våra nyheter här på Gamereactor, nämligen att Capcom inte kommer göra en remake av Resident Evil Code: Veronica X.
Nu har vi då kommit till den sista delen i min läbbiga lista. I några månader har jag listat mina värsta ögonblick i Resident Evil och det är nu då dags för nummer 10. För vad är en läbbig Resident Evil-lista utan Lickern? Det var ingen lätt lista att göra för vi vet ju alla att läskigheter är ju ingen bristvara i serien. Jag valde redan i början av min lista att inte ta med Resident Evil 7 eller Resident Evil Village av den enkla anledningen att jag inte spelat dom när jag började knåpa ihop mina ögonblick.
Så, nu har vi kommit till den näst sista delen av min bloggserie, Mina 10 läbbigaste ögonblick i Resident Evil. Jag har listat Hunters, Mr. X och många fler men denna gång är vi tillbaka på ruta ett, där allt började. Nu kör vi igång!
Det har varit lite semesteruppehåll här på bloggen då skrivandet har fått läggas åt sidan och Majsan fått bli 50 nyanser av rosa och haft lite sand mellan skinkor och tår så som sig bör när man firar semester. Men nu börjar verkligheten knacka på dörren igen och det är dags att ta tag i livet igen så jag tänkte fortsätta där jag slutade. Nämligen med min lista över de 10 mest Läskiga ögonblicken i Resident Evil och vi har nu kommit till nummer sex på min lista. Då kör vi igång!
Jag hoppar in i ledet, jag vill också berätta om mina åsikter i Capcoms senaste skräckspel i bloggform. Inte för att jag egentligen har något nytt att säga om spelet än allt du redan läst eller spelat själv utan istället för att säga: Resident Evil 7: Biohazard är svinläskigt. Alltså så läskigt att jag nästan avlider läskigt. Innan du drar på mungipan och tänker "Sicken fegis han är" så säger jag det först. Jag är världens räddaste person, jag har sagt det massor av gånger redan, men det stämmer. Jag kan inte spela Alien: Isolation exempelvis, jag är till och med rädd för robotarna. Men Resident Evil är Resident Evil och det var en skyldighet mot en yngre Kim att spela igenom det. Herre min ge, vilket spel. I alla fall de första tre timmarna. Sex timmar och 23 minuter tog det för mig att komma igenom de skitiga Louisiana-äventyret första gången (cirka halva den tiden andra genomspelningen) och jag satt som på nålar ungefär 99% av den tiden. Pappa Baker, Mamma Baker, Farmor Baker skrämmer slag på mig fortfarande, varje gång jag blundar,
Äntligen! lyckades jag skapa ett konto på GR igen. Nej jag är inte en bannad användare, men förlorade åtkomst åt båda mina konton när jag med samtycke med en moderator skulle byta namn (alltså starta nytt konto) men nu kan jag äntligen blogga vilket känns skönt i själen.
Har nu i ungefär 2 timmar suttit och spelat den remastrade versionen av Resident Evil 5 till PlayStation 4, och ja vad kan man säga? Spelet ser ungefär exakt lika dant ut som maxade PC versionen, spelet står sig än idag som en av mina absoluta favorit spel. Spelet rullar för det mesta i 60fps men man märker ibland att den blir väldigt ostabil, speciellt i början av spelet då det händer väldigt mycket på skärmen.
Uppföljaren till ett av de bästa Resident Evil-spelen jag spelat anlände till min brevlåda för drygt en vecka sedan. Inte förrän i måndags startade jag upp det och spelade en bit, ensam, innan jag stötte på patrull. Jag hade hört folk prata illa om split screen-läget då det ska vara obalanserat och "tråkigt" för den ena spelaren som inte får använda skjutvapen men i tisdags började jag om med min gode vän Johnny. En bit in i episod 2 är vi än så länge nöjda!
För inte så längesedan, igår närmare bestämt, varvade jag Zelda: A Link Between Worlds. Det är verkligen ett toppenspel och har du ett Nintendo 3DS ska du definitivt ge det spelet en chans.
Fenjima har (i skrivande stund) en pågående bloggtävling som går ut på att ladda upp en bild som representerar en själv. Vinsten? En Sony PlayStation 4 Killzone bundle!