Nu i dessa tider när specifikationer för både Playstation 5 och Xbox Series X har kommunicerats ut så har jag blivit konfunderad. Helt och hållet nollad. Av vad? Jo, av att personer som (vad jag tror) inte är anställda åt varken Sony eller Microsoft så benhårt går in för att hissa den ena till skyarna och kapa den andra vid fotknölarna på blodigast möjliga sätt. I processen så passar man även på att förolämpa folk till höger och vänster och hålla en allmänt otrevlig ton.

Varför? Vad får man egentligen ut av det? Betyder Microsoft respektive Sony så otroligt mycket för er att det är värt att lägga en massa tid och energi och göra sig ovän med en massa folk, för deras skull? Får ni köpa en Xbox Series X eller Playstation 5 billigare utifrån hur mycket ni hissar den ena och sågar den andra? Är ni alla influencers som får gratisprodukter eller betalt för att ni lägger ner detta arbete? Om ni inte får något för det av någon, hur orkar man med det?

Jag förstår det bara inte...

Så. Äntligen så har jag fått tummen ur och beställt mig en Nintendo Switch med ett 256Gb minneskort till (jag har tänkt mig att gå helt digital för att det känns så jäkla bekvämt att slippa släpa på spel eller byta kassetter, även om jag är medveten om att det är väldigt mycket dyrare). Jag har ju trånat efter främst The Legend of Zelda: Breath of the Wild i åratal, men även de olika Mario-spelen har lockat mig och framtida Pikmin 4 och Metroid Prime 4 är högintressanta. Sedan jag dumt nog sålde bort min 3DS för ett par år sedan så har jag även velat ha något bärbart som jag enkelt kan ta med mig på resor.

Problemet då. Nintendos egna spel och de spel som övriga större utvecklare har släppt till Nintendo Switch har jag rätt bra koll på vilka jag vill ha, men alla dessa mindre utvecklare och indiespelen... Vilka är bra och vad är värt att köpa där? Låt förslagen hagla folk!

Okej, om jag i dagens läge är ute efter att köpa en ny, rätt normal, svenssonbil och jag:
- vill äga den bilen i säg tio år framåt innan jag byter nästa gång.
- bor i princip så långt norrut man komma i vårt land med smällkalla vintrar, långa avstånd och seriöst bristfällig infrastruktur vad gäller snabbladdare.
- har behov av att dra släp emellanåt.
- kör omkring 3000 mil per år och behöver kunna klara av långresor på 65+ mil på ett rimligt sätt.
- vill ha så lågt inköpspris och så låga driftskostnader som möjligt (duh!).

Vad ska jag egentligen köpa då? Dagens bilmarknad, om man vill äga sin bil någorlunda långsiktigt, känns som ett riktigt minfält.

Låt oss belysa några för- och nackdelar med olika tekniker och drivmedel. Jag har exkluderat sådana hybrider som ej är laddhybrider (laddhybrider känns i allt som ett bättre val) samt vätgasbilar (så pass obefintlig infrastruktur för tankning av vätgas här uppe i norr så det är inte värt det).

Diesel.
Fördelar: Låg förbrukning vid långkörningar, lång räckvidd på en tank, bra på att dra släp, kort tanktid och god tillgång till bensinmackar.
Nackdelar: Ej miljövänlig, beskattas hårt både gällande fordonsskatt (bonus/malus) och bränslepriser, i regel ej miljöbilspremie vid inköp, måste vara in på service regelbundet pga. dieselmotor, rätt hög förbrukning vid korta sträckor (jämfört med laddhybrid eller elbil).
Inköpspris: Lågt till medel
Förväntat andrahandsvärde om tio år: Riktigt dåligt, skitdåligt rent utsagt

Bensin.
Fördelar: Relativt lång räckvidd på en tank, hyfsad på att dra släp (drar dock i regel mer bränsle än diesel när man drar släp), kort tanktid och god tillgång till bensinmackar.
Nackdelar: Rätt hög förbrukning vid långkörningar (jämfört med diesel), ej miljövänlig, beskattas ganska hårt både gällande fordonsskatt (bonus/malus, dock bättre än diesel) och bränslepriser, i regel ej miljöbilspremie vid inköp, måste vara in på service regelbundet pga. bensinmotor, rätt hög förbrukning vid korta sträckor (jämfört med laddhybrid eller elbil).
Inköpspris: Lågt till medel (oftast lägre än diesel)
Förväntat andrahandsvärde om tio år: Dåligt, dock antagligen inte lika illa som diesel.

Laddhybrid.
Fördelar: Hyfsat miljövänlig och har potential att vara riktigt bränslesnål om man har ett körmönster som innebär att man kan köra mest på el och ladda hemma, ungefär lika lång räckvidd som en bensinbil, (mycket) lägre skatt än både bensin och diesel (bonus/malus), viss miljöbilspremie, låg förbrukning på korta sträckor, kort tanktid och god tillgång till bensinmackar.
Nackdelar: Rätt hög förbrukning vid långkörningar (jämfört med diesel och elbil), måste vara in på service regelbundet pga. bensin- eller dieselmotor (i regel till och med oftare pga. att hybrider i regel har tätare serviceintervall), batteriets livslängd är ovisst.
Inköpspris: Medel till högt (högre än både diesel och bensin)
Förväntat andrahandsvärde om tio år: Hyfsat, bättre än både diesel och bensin.

Elbil.
Fördelar: Miljövänlig (om den laddas med svensk elmix), minimalt servicebehov, otroligt låg driftskostnad om man laddar el hemma både på långa och korta sträckor, mycket låga skatter samt full miljöbilspremie.
Nackdelar: Kort räckvidd (speciellt i sträng kyla, när den i princip kan halveras), dålig på att dra släp pga. låga dragvikter på de flesta elbilar och pga. att räckvidden sjunker drastiskt, dålig infrastruktur för snabbladdning i norra Sverige vilket gör det svårt att mitt i kallaste vintern företa sig långresor, lång "tanktid" (jämfört med övriga), batteriets livslängd är ovisst.
Inköpspris: Högt till mycket högt (högre än både diesel, bensin och laddhybrid om man ska ha en elbil med så lång räckvidd som möjligt)
Förväntat andrahandsvärde om tio år: Sannolikt bra eller mycket bra (om staten fortsätter försöka styra om den svenska fordonsflottan mot elbilar eller laddhybrider med hjälp av skatter och premier etc.)

Så. Det med släp och möjlighet till långresor verkar ju peka mot diesel, men dieselbilar är så jäkla hårt beskattade nu så de blir i princip diskvalificerade bara pga. det. Driftskostnaderna blir helt enkelt för höga. Bensin då? Kanske, inte lika hårt beskattade, men fortfarande höga driftskostnader där också. Bägge dessa måste ju även vara in på service med jämna mellanrum och ingen av dem presterar någon bra förbrukning vid kortare vardagskörningar. Andrahandsvärdet förväntar jag mig kommer sjunka som en sten på nya bensin- och dieselbilar de närmaste tio åren också. Så, inte diesel eller bensin då.

Laddhybrid? På korta sträckor (vardagskörningen) och om man kan ladda den hemma så är den ju i stort sett lika billig att köra med som en elbil, på längre sträckor så har den ändå fördelen av att kunna köras på bensin och drar då ungefär likvärdigt med en bensinbil och kan tankas snabbt på de frekvent förekommande bensinmackarna. Skatten är markant lägre än för bensin- och dieselbilar (dock högre än för elbilar) och andrahandsvärdet förväntat bättre. Det går att dra släp lika bra som med en bensinbil. Samtidigt... det känns på sätt och vis förbannat korkat att köpa en laddhybrid (jämfört med en riktig elbil) eftersom man fortfarande då måste släpa omkring på en bensin- eller dieselmotor (även om man kör på el större delen av tiden) och även dras med servicen för bensin-/dieselmotorn. Högre driftskostnader helt enkelt jämfört med elbilar.

Elbil då? Det är ju då det med inköpspriset, räckvidden, möjlighet till att dra släp och tillgången till snabbladdningsställen. Om priset hade gått ner med säg 100-200k, räckvidden hade kommit upp till omkring 100 mil (då spelar det inte så jäkla stor roll om drygt halva räckvidden försvinner vid sträng kyla eller när man drar släp), de hade haft rimliga dragvikter på släp och infrastrukturen här uppe i nordligaste Sverige med snabbladdningsställen hade förbättrats så definitivt! Driftskostnaderna och skatterna, när man väl köpt sig en elbil, är verkligen förföriskt låga. Idag däremot, med mina behov, så är inte tekniken mig mogen. Kanske om ett par år.

Slutsats: Jag lutar faktiskt mot en laddhybrid (t.ex. en sådan som på bilden, Toyotas kommande RAV4 laddhybrid), sett till mina behov och körmönster (jag bör kunna klara 80-90% av körningen på el som jag laddar hemma), men jag är också sugen på att försöka pressa kanske 10000 mil till ur min Volvo XC60 D4 (bara den klarar sig utan stora haverier) och då om ca. tre år se hur priserna, tekniken och infrastrukturen utvecklats avseende elbilar.

Hur resonerar du kring bilköp och om du hade köpt en ny bil idag, vad hade det blivit?

Jag har funderat... Finns det något revolutionerande spel som väntar på att skapas, som visar oss något helt nytt och helt ändrar hur vi ser på spel?

Varför jag funderade på det här är för att, ja... det känns som att spelen i stor utsträckning börjat gå efter en evolutionscykel (uppföljare på tidigare spel, spel som till stor utsträckning inspireras av redan tidigare skapade spel etc.) istället för att det kommer revolutionerande spel som helt omkullkastar vad vi trodde var möjligt och uppfinner helt nya genres.

Jag vet, det är riktigt nära att jag går i Charles Holland Duells (före detta högsta chefen för patentverket i USA, början på 1900-talet) fotspår och upprepar hans kända blunder: allt som någonsin kan uppfinnas har redan blivit uppfunnet (kopplat till att patentverket bör kunna läggas ner, det citatet har däremot senare motbevisats men stackars Charles är fortfarande känd för det).

Men jag är uppriktig, jag har verkligen försökt fundera och det som jag kommer på är grafik som är fotorealistisk, AI som inte går att skilja från verkliga människor eller simuleringar (t.ex. bilsimulatorer, flygplassimulatorer) som inte går att skilja från verkligheten (kanske en realistisk simulering av sex i ett spel?). Men det mesta av ovanstående är ju egentligen någon slags evolution från sådant som redan finns, det är inte något helt nytt, omvälvande och revolutionerande och som helt blåser oss av stolen.

Är det möjligt att skapa något som Super Mario Bros var för plattformsspelen? Eller som Journey var för argumentet att spel kan vara konst? Ett nytt Resident Evil för skräckspelen? Ett nytt Grand Theft Auto III för 3D-open-world genren? Ett nytt The Last of Us för den filmiska upplevelsen och storyn? Ett nytt Half-Life för historieberättande och världsbyggande för FPS-spel?

Eller är det så att det av naturen inte går att identifiera och tänka sig det som verkligen är revolutionerande, förrän det inträffat och öppnat våra ögon? Att det är för långt från vår föreställningsvärld just nu för att vi ens i vår vildaste fantasi ska kunna tänka oss det?

Vad tror ni egentligen kan vara det nästa revolutionerande i våra spel?

Nu i dessa dagar när CES-mässan pågår så slås jag av att vi för bövelen lever i framtiden nu! Den framtid som så många filmer under 80-, 90- och även 00-talet visat oss.

Jag läser om en lösning för trådlös elektricitet över ett avstånd på upp till nio meter, om att Hyundai och Uber har visat upp en flygande taxi, om böjbara skärmar med hög upplösning, om elbilar i mängder, om en ny generation tv-spel som kommer göra det nästan omöjligt att skilja spel från verkligheten (jag vet, det har sagts otaliga gånger förr, men nu är vi nära på riktigt), om olika häftiga VR- och AR-lösningar, om hur alla apparater ska vara uppkopplade etc. You name it, nästan varenda grej som science-fiction filmerna förr i tiden visat oss är ta mig fan här nu.

Vad av de senaste årens tekniska innovationer har övertygat dig om att vi nu slutligen lever i den framtid som sci-fi filmerna tidigare lovat oss?