Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
filmrecensioner

Kong: Skull Island

Världens argaste och mest missförstådda jätteapa är tillbaka, större än någonsin, i sin mest explosiva och ytliga film hittills...


Filmen:
Stor, arg apa som kraschar helikoptrar och är svag för kvinnor. Är det möjligt att misslyckas med en sådan premiss? Släng in en näve talangfulla skådespelare som John Goodman och Samuel L. Jackson, vräk på med maffiga specialeffekter, snyggt foto, post-Vietnamkriget-tema och ett soundtrack med bland annat Jefferson Airplane och Creedence Clearwater, och Kong Skull Island borde - enligt all världens logik - vara en riktigt underhållande dunderrulle. Men världen är ju sällan logisk.

Jag minns att jag var riktigt taggad inför Kong efter att ha sett första trailern. Det såg mörkt och tungt ut, Kong var större och argare än någonsin och filmen verkade ha lite sköna Apocalypse Now-vibbar. Sedan kom nästa trailer, med mer CGI-monster, mer skämt och en knasig John C. Reilly i rufsigt helskägg. Förväntningarna störtdök. Nu när jag kikat på Blu-ray-utgåvan kan jag konstatera att den varken är så fantastisk som den första trailern fick mig att tro, eller så usel som den andra trailern gav sken av. Istället landar jätteapans bröliga comeback någonstans däremellan, i det där mellanmjölkslandskapet där alla fina och mindre fina inslag tar ut varandra, vilket leder till en rätt lättglömd totalupplevelse.

Kong bjuder på några riktigt underhållande actionsekvenser där en tidig helikopterbatalj och en mäktig slutfight (som är klart vassare än den vi fick i syskonrullen Godzilla) står för höjdpunkterna. Bildkompositionerna i filmen är också stundtals så snygga att jag lätt hade kunnat rama in dem och hänga på väggen hemma (om bara sambon hade kunnat se samma skönhet i arga jätteapor och napalmeld som jag) och tempot ligger hela tiden på en hög växel. Det blir sällan långtråkigt, men det blir heller aldrig särskilt engagerande.

Enligt gammal hederlig King Kong-tradition beger sig en upptäcktsexpedition iväg till ön där Kong huserar. Nytt för den här gången är att vi befinner oss precis i efterdyningen av Vietnamkriget, vilket sätter en hyfsat fräsch prägel på filmen, i alla fall till en början. Med på resan har vi en hel uppsjö olika karaktärer med olika, mer eller mindre diffusa, motiv.

Vi har John Goodmans mystiske forskargubbe som vet mer om vad som väntar på ön än vad han vill berätta för de andra. Vi har superhunken Tom Hiddleston som före detta SAS-agent, Brie Larson som krigsfotograf, Samuel L. Jackson som hämndlysten överste, Corey Hawkey som ännu en forskare, Jason Mitchell som soldat, Shea Whigham som ännu en soldat, Tian Jing som... jag vet inte, jag vet inte vad Tian Jing gör i filmen, ärligt talat, om hon ens säger något. Karaktärsgalleriet i Kong är stort. För stort för att filmen ska hinna ge mening och dialog åt alla inblandade. Vissa bara är där, och det gäller inte bara Tian Jing utan också skådespelare som Tom Hiddleston och Brie Larson.

Förstnämnda har en scen där han med ryggen mot tittaren och blicken fäst på natthimlen berättar att hans pappa dog under andra världskriget. Det är i princip så mycket vi får lära känna karaktären - i övrigt är Hiddleston upptagen med att posera, spana efter vattendrag, huka bland ormbunkar och lajva Nathan Drake. Och Brie Larson, hon... Hon fotograferar. Som den fotograf hon är. Hon är heller inget fan av krig. Så mycket får vi veta. Men mest fotograferar hon, och ler, när hon fotograferar. I slow-motion.

Och apropå slow-motion. Medan många av actionsekvenserna är underhållande tenderar filmmakarna att uppvisa lite för mycket Zack Snyder-komplex, som en sekvens när Hiddlestons karaktär plötsligt gör en 300 och graciöst dräper monster i ultrarapid, med ett samurajsvärd. Det blir för mycket show. Den enda som kommer undan med att flexa sig är titelapan. Kong är - som alltid - kung och det är en fröjd att se honom prygla soldater, helikoptrar och monster på löpande band.

Sammanfattningsvis är Kong Skull Island spektakulär och storslagen och bjuder på några mäktiga scener som får mig att önska att jag också fick agera arg jätteapa - men karaktärsgalleriet är på tok för oengagerande för att den där riktiga spänningen ska infinna sig. Jag bryr mig verkligen inte om hur det går för en enda av huvudpersonerna. Givetvis förväntar jag mig ingen djupodlad karaktärsstudie i en film om en förbannad apa, men för att jag ska sugas in och verkligen känna någon sorts nerv måste det finnas någon att engagera sig i, något som höjer insatserna. Det gör det inte, och när filmen väl är slut är den redan halvt bortglömd. Men John C. Reilly var okej, faktiskt. Filmens kanske största överraskning.

Bilden:
Blu-ray-utgåvan bjussar på riktigt bra bild med exceptionell skärpa och detaljnivå med gedigen svärta i de mörkare scenerna.

Filmen har formatet 2.39:1.

Ljudet:
Likt många andra högbudgetrullar från Warner nu för tiden kommer Kong Skull Island med ett mäktigt Dolby Atmos-TrueHD-spår samt ett DTS-HD Master Audio 5.1-spår. Förstnämnda bjuder på ett ljuvligt, välmixat bombardemang av ljudeffekter och mäktig bas, alltjämt som dialogen är tydlig och klar.

Extramaterialet:
Bland extramaterialet hittar vi en bakom-kulisserna-film i två delar som visar Kongs väg tillbaka till vita duken. Vi får också en fördjupning i filmens monster och en rundtur med Tom Hiddleston bland filmens miljöer. Utöver det finns det bortklippta scener att glutta på samt ett kommentarsspår från regissören Jordan Vogt-Roberts.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Snyggt och stundtals underhållande med klockren Kong, men snortråkiga karaktärer gör att engagemanget och riktiga spänningen uteblir
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här