Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands /
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
recensioner
Outcast: Second Contact

Outcast: Second Contact

Appeal har dammat av sin gamla 90-tals actionpärla och släppt den i förfinad form. Men håller det färgglada, flerdimensionella äventyret hela vägen? Eller är det bara att packa ihop och åka hem?


Via en introduktionssekvens som skulle kunna konkurrera ut valfri Martin Scorsese-rulle vad gäller längd, möter jag premissen för Appeals remake av det klassiska 90-talsspelet Outcast, nu med undertiteln "Second Contract." Mänskligheten har nått en banbrytande punkt i forskningsvärlden, i och med så kallade "Ubiqui Strings". Detta genombrott, gjort av en viss professor William Kauffman, möjliggör resande till andra dimensioner. Men andra skri hävdar att tekniken måste förbättras ytterligare innan säkert användande kan garanteras, och det dröjer inte länge förrän saker och ting går fel.

Outcast: Second Contact
Det är inte direkt Rick & Morty, men parallella universum är grundkonceptet här.

Jag får, i egenskap av Cutter Slate (supermacho kommandosoldat 101), reda på att en extremt viktig komponent försvunnit in genom en portal och därefter lämnat den öppen. Och det är omöjligt att stänga anslutningen utan sagda komponent. Vilket betyder att världen sakta med säkert håller på att sugas in och hamna gud vet var. Det blir därför upp till Cutter (med tillhörande manskap) att kasta sig in i parallella universum för att hämta hem paketet. Väl inne vaknar han upp i den färgglada världen Adelpha, liknande vår och befolkad av vad jag skulle skriva av som utomjordingar. Men dessa varelser verkar förstå det mesta Cutter har att säga. Vilket visar sig vara en hel del, då både manskap och utrustning på något mystiskt sett försvunnit under transporten. Kanske man skulle ha forskat lite mer trots allt?

När väl spelet drar igång har jag helt plötsligt mycket mer att stå i. Lyckligtvis ser Adelphas invånare dig som ett ypperligt verktyg att använda mot världens egna förtryckare, och lovar dyrt och heligt att hjälpa dig om du hjälper dem. Och efter en klassisk tutorial som ger mig nostalgirysningar med anledning av dess enkelhet, bär det av genom portalen (som inte alls ser ut som en äldre version av ringen i valfri Stargate-upplaga). Ganska direkt när jag landar stöter jag på patrull. Det visar sig att större delen av omvärlden med ens verkar känna till mig och vad jag kommit för, och vill således helst se mig död.

Outcast: Second Contact
Invånarna på Adelpha må inte ha de bästa animationerna, men är snälla nog att översätta lokalt slang så att vi utomstående förstår.

Det leder till handgemäng, och till mitt första klagomål. I enlighet med den tidsålder från vilket spelet härstammar, finns här ingen livmätare som fylls på automatiskt. Och innan du hunnit plocka på dig lite tyngre vapen så har du enbart din trofasta pistol (komplett med nästintill självlysande lasersikte som sträcker sig hela vägen fram till målet) att lita på. Förbered dig på att dö några gånger innan du kommer vidare. Vad jag antyder här är att svårighetsgraden är lite för hög inledningsvis. Men vad gör det när du kommit över hindret och lite senare inser att du kan experimentera med både omgivning och tillhandahållna leksaker för att tukta motståndet?

Outcast: Second Contact
Du reser från region till region med hjälp av dessa portaler, vars placering kan vara mer eller mindre farlig.

För då det bara finns sex vapen att använda, krävs det lite fifflande för att få ut det mesta av bössan. Varje vapen går att uppgradera och olika doningar passar som bekant bättre i vissa lägen än andra. Det alltid lika klassiska knepet att, på säkert avstånd, sätta välplacerade skott i huvudet på intet ont anande fiender funkar ju alltid. Eller vill du hellre ta din helautomatiska pistol, smyga fram och sedan göra processen utdragen och intensiv? Valet är ditt. Oavsett vilket sätt du väljer så kommer du i alla fall inte bli besviken på hur doningarna känns, eller låter. Lagom mysiga ljudeffekter går hand i hand med snabb respons då du skjuter. Det hela påminner mig lite om det kultförklarade Doom ur den aspekten. Det skulle vara om fienderna kunde stupa lite lättare dock.

Outcast: Second Contact
Outcast: Second Contact
Outcast: Second Contact